Därför är AIK+ ett steg i fel riktning
Det har snart gått en månad sedan AIK Fotboll lanserade klubbens första app, AIK+. För att få ta del av det utlovade exklusiva innehållet behöver användaren betala 89 kr i månaden, vilket inte är en överdriven inträdesbarriär för en inbiten AIK-supporter. Det kan till och med på kort sikt inbringa klubben en liten summa intäkter på dessa medlemskap. Så vad är problemet?
Inledningsvis vill jag förklara marknadstermen pull-strategi. En pull-strategi är något som kan användas när nya tjänster lanseras för att skapa en efterfrågan. Spotify gjorde detta tidigt in i deras lansering, genom att begränsa utbudet och bara ha användare som blivit inbjudna vilket skapade en känsla av exklusivitet och ökade efterfrågan för tjänsten. Clubhouse är ett annat exempel på detta.
I AIK:s fall skulle det innebära att betalväggen skapar en känsla av att det finns exklusivt innehåll i appen, något som i sin tur leder till att man laddar ner AIK+ och vill betala för att kunna ta del av materialet.
“Strider mot AIK:s vision”
Men jag anser att betalväggen, för att få tillgång till AIK+, går emot klubbens egen vision om att vara Sverige mest inkluderande fotbollsklubb. I det visionsdokument som klubben själva släppte tidigare år står det följande:
”Vi är Allmänna Idrottsklubben och det är en unik möjlighet att faktiskt ha en central del av sin identitet i klubbens namn. Det allmänna symboliserar just inkluderingen av olika människor. Oavsett bakgrund och förutsättningar är du välkommen till vår klubb givet att du bidrar med ditt AIK-hjärta”.
I stycket ovan talas det om att alla, oavsett bakgrund och förutsättningar, ska vara välkomna in i klubben.
89 kronor per månad, eller 980 kronor per år, är inga stora pengar för en majoritet av alla AIK:are. Däremot är det inte en sanning som går att applicera på alla hushåll. Idag är jag 25 år gammal och har de senaste 10 åren betalat mina egna matchbiljetter och fotbollströjor, men som barn kunde jag och pappa bara gå på ett fåtal matcher per år och såg resten hemma på ”fulstream”. Således är jag rädd för att dessa 890 kronor per år, vilket för övrigt är mer än priset för ett medlemskap och rösträtt i klubben, riskerar att exkludera en stor del supportrar.
Går att välja en annan väg
Därtill anser jag också att strategin med appen utgör en marknadsmässig miss när det handlar om varumärkestillväxt. En annan nordisk huvudstadsklubb, FC Köpenhamn, har valt att ta en annan väg. Deras marknadsstrategi har varit att släppa in supportrar, och för den delen andra nyfikna, i klubbens vardag genom deras öppna Youtube-kanal. Där visas allt från korta intervjuer, till dokumentärserier om spelarnas vardag i klubben. Youtube genererar i sin tur även annonsintäkter, vilket täcker delar av utgifterna för att producera innehållet. Således blir en öppen hållning till det rörliga material som klubben publicerar bara en marknadsföringskostnad, där pengarna förväntas komma tillbaka genom andra intäktsströmmar som biljettintäkter, försäljning av merch etc.
Sammanfattningsvis ställer jag mig frågande till arbetet som gjorts för att ta fram underlag till en marknadsanalys, när upplägget runt AIK+ sattes. Jag anser att strategin såväl riskerar att exkludera vissa målgrupper av AIK:are av ekonomiska skäl, samt gå emot klubbens egen vision om att växa som varumärke och förening. Syftet med mitt inlägg är att lyfta en fråga där jag anser att klubben hamnat snett, i förhållande till vad AIK står för.
Jag är en AIK:are. Jag följer gnagets alla matcher. Jag hatar djurgården, hammarby och malmö. Jag står upp för AIK på kontoret. Jag prioriterar om mina veckor för att kunna se varje match. Jag sitter inne en solig söndag klockan 15 för att se AIK spela. Jag älskar Bartoscz, Milo, Nabbe, trippel-A, Bilal. Jag blir lycklig när vi vinner. Jag blir arg när vi förlorar. Vad mer krävs av mig som supporter? För egen del handlar det inte om pengar, utan det är en rak principsak. AIK+ är inte AIK.
Ludvig Divander,
Tidigare marknadsstrateg, ekonomikandidat och AIK-supporter.
2091 ger löpande ut texter om olika AIK-ämnen. Följ oss gärna på Facebook och Twitter för att ta del av alla våra artiklar när de publiceras.